Samhällets verksamhetsmiljöer ska stöda en hållbar tillväxt
Arbetet och delaktigheten ökar inte i kommunerna och områdena av sig själv. Planenligt arbete ska utföras för att utveckla verksamhetsmiljöerna så att hela Finland ska vara en lockande plats att såväl bo och arbeta i som att idka företagsverksamhet och investera i. Detta kräver stöd och en utveckling av verksamhetsmiljöerna tillsammans med näringslivet samt upprätthållandet av högkvalitativa trafikförbindelser, datanät och tjänster i hela Finland.
Utbudet av statens tjänster i olika områden stärks genom att slå samman tjänsterna hos alla statliga ämbetsverk till gemensamma serviceställen med hjälp av teknologi och flexiblare sätt att uträtta ärenden. Regionalförvaltningen förnyas på ett sätt som stärker den regionala närvaron och ökar de nationella gemensamma samt människonära tjänsterna. Målet ska vara att man före utgången av nästa valperiod kan uträtta ärenden hos alla statliga ämbetsverk under ett och samma tak. I tjänsterna ska uträttandet av ärenden bilda en flexibel fortsättning från helt digitala ärenden till personliga besök enligt medborgarnas behov.
Kärnan i områdenas livskraft utgörs av arbetsgivarnas och företagens tillgång till arbetskraft och frågor kring utbildad arbetskraft som ska lösas i samarbete med företag och läroverk i områdena.
Det lönar sig att i kommunerna ta i bruk gemensamma lokaler för distansarbete. I led med detta kan det uppstå nya nätverk och samarbete mellan olika aktörer. Fungerande och säkra datanät är en absolut förutsättning för att utnyttja och främja multilokaliteten.
Vi sörjer för fungerande trafikförbindelser
Finland är ett stort land och det är ett livsvillkor för näringslivet och sysselsättningen i områdena att man sörjer för en god tillgänglighet och omfattande trafikförbindelser.
Den tolvåriga riksomfattande trafiksystemplanen, som skapats under den här regeringsperioden, ska även i fortsättningen fungera som utgångspunkten för trafikpolitiken. Det är en strategisk plan med vilken man strävar efter att säkerställa trafiksystemets funktion och de investeringar som behövs långsiktigt över valperioderna. Under den kommande regeringsperioden bör dess finansiering tryggas och finansieringsnivån höjas, så att vi förhindrar ackumuleringen av reparationsskulder och möjliggör en långsiktig utveckling i hela landet, i alla transportformer.
De centrala transportrutterna som överskrider landskaps- och NTM-gränserna betjänar behoven hos näringslivet i hela landet och är en nödvändig del av en planenlig, omfattande trafikplanering och -politik. Trafiken, inklusive flygtrafiken, ska förnyas så att den blir hållbar och smarta. Finansieringen för det grundläggande farledsunderhållet ska tryggas och reparationskulden minskas.
Fungerande, trygga och snabba transport- och dataförbindelser säkerställer en smidig vardag för människorna och verksamhetsmöjligheter för näringslivet. Tack vare goda och snabba förbindelser blir arbetsområdena större och det går att välja sin bostadsort mer fritt än tidigare. Rätt inriktade kollektivtrafikinvesteringar i städerna sätter igång bostads- och serviceinvesteringar inom den privata sektorn och skapar bättre samhällsstrukturer.
I spetsen för de nationella trafikprojekten de kommande åren måste underhållet av banförbindelserna och nya baninvesteringar ligga. Vi fortsätter genomföra de stora banprojekt som startats under Marins regeringsperiod. Samtidigt säkerställs underhållet av hela den centrala trafikinfrastrukturen. Finlands centrala järnvägar, hamnar, flygfält och vägar upprätthåller och stärker verksamhetsmiljöns lockelse och funktionalitet för nya investeringar. På grund av områdenas livskraft bör man sträva mot tillgänglighetsmålet på tre timmar.
Korrigeringarna av taxitrafiken fortsätts enligt behov. Tillgången till taxitjänster och deras säkerhet ska förbättras och konsumenternas tillit till taxitrafiken ytterligare höjas. Detta kan innebära till exempel att jourpraxis i glesare bebyggda områden återinförs.
Vi bygger fler rimligt prissatta bostäder
I många tillväxtcentra är ägarbostäderna dyra och därför utom räckhåll för många. Därför bör vi ta i bruk en statsstödd modell för produktion av rimligt prissatta ägarbostäder. I Finland bör man årligen inleda byggande av cirka 35 000 bostäder. Av dessa bör minst 13 000 bostäder ha rimligt pris och av den mängden bör minst 2 000 vara ägarbostäder till rimligt pris. Det finns ett stort behov framför allt för produktion av så kallade normala hyres- och bostadsrättsbostäder, eftersom det råder stor brist på dessa. Ökandet av produktionen av rimligt prissatta bostäder ersätter dessutom en eventuell minskad fritt finansierad bostadsproduktion och förebygger arbetslösheten inom byggbranschen. Under den kommande regeringsperioden bör man utvärdera skatteavdragshanteringen av placeringsbostäder.