Med social- och hälsovårdsreformen tryggar vi tjänsterna

Den offentliga serviceproduktionen måste vara primär, av hög kvalitet och tillräcklig för att målen för social- och hälsovårdsreformen ska uppfyllas. Social- och hälsovårdsreformen drivs vidare i områdena och nationellt så att integrationen genomförs och bastjänsterna stärks betydligt. Vårdskedjan ska vara tydlig och oavbruten och människan ska vara i centrum av tjänsterna även vid gränsytorna mellan välfärdsområdena och kommunerna.

Man måste satsa långsiktigt på välfärdsområdenas särskilda, nationella uppgifter samt på forskning och undervisning som gynnar hela landet och finansieringen för dessa ska skyddas. Vi överför anordnings- och finansieringsansvaret för resor, läkemedel och rehabilitering till välfärdsområdena.

Utvecklingen av välfärdsområdena bör följas upp även med tanke på jämlikhet och demokrati. Rätten att få tjänsterna på båda nationalspråken ska finnas i alla välfärdsområden.

Välfärdsområdenas finansieringsgrund måste stärkas. I välfärdsområdena måste det finnas genuin förmåga att besluta om de tjänster som vi alla ska ha nära till. Detta kräver en hållbar finansieringsmodell som tryggar tillräcklig finansiering och uppmuntrar områdena till effektiv och ekonomisk verksamhet. SDP understöder ökandet av välfärdsområdenas ekonomiska autonomi och deras möjlighet att samla egen finansiering även via beskattningen.

Vi tryggar tillgång till social- och hälsovårdstjänsterna i rätt tid

Med vårdgarantin på sju dagar tryggas medborgarna en snabbare tillgång till vård inom primärhälsovårdens icke-brådskande situationer. Med reformen eftersträvas en stärkning av hälsovårdens basservice och en förbättrad tillgång till servicen. Dessutom bör man satsa på kontinuiteten i vården till exempel genom att utveckla och utnyttja modellen egenläkare-egenskötare.

Den vård-, service- och rehabiliteringsskuld som coronaepidemin orsakade ska avverkas även i fortsättningen. Coronapandemin inverkan på hela befolkningens hälsotillstånd, funktionsförmåga och välbefinnande ska följas upp och utvärderas även länge efter att epidemin mattats av.

Den privata serviceproduktionen har även i fortsättningen en viktig roll i tryggandet och förbättrandet av tillgången till tjänster. Då den privata serviceproduktionen utnyttjas som en del av den offentligt ordnade social- och hälsovården, ska tjänsterna finnas tillgängliga med samma villkor och lika stora klientavgifter.

Vi håller klientavgifterna rimliga

SDP:s mål på lång sikt är att göra hälsocentralsbesök avgiftsfria. Klientavgifterna får aldrig vara ett hinder för vård eller för uppsökande av tjänsterna, så man måste fortsätta göra social- och hälsovårdsavgifterna rimliga.

Vi gör de ändringar som behövs för att avlägsna uppföljningen av social- och hälsovårdsavgiftstaket från klientens ansvar. Vi utvecklar ackumuleringen av avgiftstaket så att kostnaderna för dem som använder mycket tjänster inte hopas i början av kalenderåret utan periodiseras på olika tider under året.

Vi förenar avgiftstaken (hälsovården, resor, läkemedel, resor till dag- och arbetsverksamheter) exempelvis på nivån med den månatliga garantipensionen.

Problemen med den psykiska hälsan ska förebyggas och vårdas i tid

Frågor kring den psykiska hälsan är hälsopolitikens stora utmaningar och vi måste hitta fungerande lösningar snabbt. Resurserna för tjänsterna inom den psykiska hälsan och branschens utbildningsantal ska ökas snabbt.

Den nationella strategin för psykisk hälsa 2030 måste fortsätta implementeras och som särskild prioritet bör man lyfta upp hur barnens och ungdomarnas psykiska hälsa byggs upp i vardagen. Strategin ska länkas till andra åldersstrategier och -program.

Tillgången till terapier och andra vårdformer enligt vårdplanen ska tryggas i hela landet. Man bör fästa uppmärksamhet vid tillgången till tjänster för den psykiska hälsan inom skolhälsovården, på arbetsplatserna och inom företagshälsovården samt i det övriga samhället. Tjänster för unga utanför studier och arbete måste gå att få till exempel vid Navigatorerna eller i anslutning till andra liknande tjänster. Samtalshjälp med låg tröskel i vardagen ska stå till buds betydligt lättare och enklare än idag.

Vi fortsätter med Programmet för psykisk hälsa i arbetslivet och stärker särskilt dess åtgärder som främjar den psykiska hälsan och förebygger problem med den. Av de sjukdagar som FPA ersätter har var tredje bakgrund i den psykiska hälsan, redan mer än hälften av invalidpensionerna har samma bakgrund. Målet med åtgärderna för psykisk hälsa inom arbetslivet är att främja förebyggandet av psykiska problem på arbetsplatserna och minska antalet sjukfrånvaron och tidig pensionering på grund av dem.

Den som söker sig till tjänster för den psykiska hälsan ska garanteras en fungerande vårdstig i rätt tid. Vi måste satsa på tillgången till tjänster för den psykiska hälsan på specialnivå för barn och unga och fortsätta arbetet med suicidprevention. Onödigt bollande av de unga mellan mentalvårds- och rusmedelsvårdstjänsterna ska upphöra. Organisationernas roll i det förebyggande arbetet med låg tröskel som riktas även mot unga är viktig. Det är viktigt att kommunerna och välfärdsområdena uppmuntras till sektoröverskridande samarbete i utvecklingen av fungerande tjänster som erbjuds i rätt tid.

Bedömningen av konsekvenserna på den psykiska hälsan ska utvecklas som en del av konsekvensbedömningen av besluten på alla nivåer av beslutsfattandet.

Ett bra, meningsfullt och tryggt liv för äldre

En värdig ålderdom är en grundläggande rättighet. Var och en av oss ska ha rätt att lita på att tjänsterna och omsorgen är tillräcklig och av god kvalitet då vi blir äldre. Äldres rätt till individuellt anpassade tjänster utifrån en bedömning av servicebehovet måste alltid tillgodoses, oberoende av boendeformen. De tjänster som erbjuds hemma hos individen måste bli mer mångsidiga.

Vi ska säkerställa att personaldimensioneringen inom äldreomsorgen de facto verkställs i hela landet. Tillsyn krävs för dimensionering av tillräckliga resurser, så att alla kan lita på att de själva och deras anhöriga tas om hand. Vårt mål är att äldre tryggt ska kunna leva hemma och få nödvändiga, kvalitativa tjänster där. Effektiverat serviceboende (omsorgsboende) måste vara en möjlighet i rätt tid vid behov så att ingen blir lämnad otrygg och utan nödvändig omsorg.

Vi främjar individuella boendelösningar och mångformigt boende som tryggar funktionsförmågan för de äldre. Vi förbättrar tillgången till tjänster som ges i hemmet och stöder lösningar som uppmuntrar till ibruktagandet av åldersteknik. Vi satsar på tidig identifiering av minnessjukdomar och ett minnesvänligt samhälle nationellt och sektorsövergripande. Vi beaktar de minnessjukas varierande servicebehov och mångformigheten hos dem som behöver stöd. Vi tryggar verkställandet av reformen av servicen för äldre genom att säkerställa tillgången till personal.

Allas insats behövs för att stöda den fysiska, psykiska och sociala funktionsförmågan för äldre. Medborgarsamhällets och organisationsfältets roll är särskilt betydande: i organisationerna utvecklar och prövas nya verksamhetssätt och både de som är föremål för och de som utför frivilligarbete har nytta av olika former av frivilligarbete då de genomförs på ett bra sätt.

Närståendevården och familjevården ska ses som en tilläggsresurs, inte en utgiftspost. Vi stöder närståendevårdarnas ork genom att erbjuda till exempel avgiftsfria stödtjänster och familjevård för att möjliggöra ledigheter. Vi stärker närståendevårdarnas rätt att få ett närståendevårdsavtal. Kriterierna för erhållandet av stöd för närståendevård och verkställandet av stödet ska vara likadana i hela landet. Vi förbättrar fortsättningsvis samordningen av närståendevård och förtjänstarbete.