Vi söker besparingar fördomsfritt

Förebyggande av problemen stävjar utgifterna

Det bästa sättet att minska offentliga utgifter är att påverka behoven bakom dem. Till exempel minskar utgifterna kopplade till arbetsoförmögenhet om människornas hälsa och arbetsförmåga är i skick. För närvarande är arbetsoförmögenhetens kostnader för samhället årligen flera miljarder euro. På motsvarande sätt minskar stärkandet av sysselsättningen socialskyddsutgifterna och en tillräcklig bostadsproduktion minskar på bostadsstödsutgifterna.

Överföringen av tyngdpunkterna för tjänsterna inom hälsovårdstjänsterna kan dämpa kommande utgiftspress. Genom att stärka basservicen kan man ingripa i hälsoproblem på förhand, vilket ger mindre dyra utgifter för den specialiserade sjukvården.

Offentliga tjänster som förebygger problem är viktiga. Som grund för det politiska beslutsfattandet krävs en omfattande konsekvensbedömning av hög kvalitet så att man kan undvika kortsiktiga besparingar och å andra sidan våga göra investeringar vars fördelar förverkligas på längre sikt.

Besparingar på statens lokaler, förnyande av verksamheten samt upphandlingar

Staten bör i sin verksamhet sträva efter att producera tjänsterna kostnadseffektivt för medborgarna. Man får dock inte pruta på tjänsternas kvalitet eller personalens arbetsförhållanden. Besparingar kan man få exempelvis genom att effektivera lokalitetsanvändningen och resorna samt utbudet av tjänster.

Staten bör fortsätta effektivera lokalitetsanvändningen och sträva efter att spara in på utgifterna genom att påskynda verkställandet av lokalitetsstrategin. Samtidigt kan man på årsnivå få hela en miljon intäkter från försäljningen av onödiga lokaler.

Nya arbetssätt minskar även resandet. Under coronan sjönk statens resekostnader över 100 miljoner euro på årsnivå. Det går att få tio miljoners besparingar på årsnivå av att minska det onödiga resandet även under normala tider. Dessutom effektiviserar vi tidsåtgången så att det blir tid över för exempelvis produktion av bättre tjänster.

Enligt de senaste uppskattningarna uppgår statens, välfärdsområdenas och kommunernas offentliga upphandlingar till cirka 45 miljarder euro per år. Det vittnar om kopplingarna mellan den offentliga och privata sektorn och om att företagen och organisationerna har en central roll i produktionen av offentliga tjänster. Den här valperioden har man satsat på att utveckla upphandlingarna och arbetet bör fortsätta. Det är väsentligt att man i upphandlingarna helhetsmässigt beaktar både de ekonomiska, sociala och ekologiska synvinklarna. En helhetsförmånlighet förutsätter att man kontrollerar kvaliteten i stället för priset. I upphandlingar är det möjligt att få besparingar på så sätt att man i upphandlingarna i fortsättningen får fler anbud vilket gör att förhållandet mellan pris och kvalitet förbättras.

Man måste noga gå igenom företagsstöden

Utgiftsbesparingarna ska hittas någon annanstans än i förmåner och tjänster. Ett objekt är företagsstöden. Det finns tiotals olika företagsstöd och det totala beloppet enbart för direkta stöd är mer än tre miljarder euro. Utöver dessa direkta stöd finns det företagsstöd som genomförs som skattestöd.

När man söker efter inbesparingar i utgifterna måste dessa stöd noga synas. Här kan man utnyttja exempelvis arbets- och näringsministeriets statssekreterararbetsgrupps rekommendationer från 2019. I företagsstöden bör man föredra särskilt de stöd som stöder förnyandet av ekonomin och skapandet eller bevarande av arbetsplatser med hög produktivitet eller som är kritiska för försörjningsberedskapen.