Karlsson och Kvarnström oroade över möjligheterna att få rättegång på svenska
De svenskspråkigas språkliga rättigheter förverkligas inte jämlikt i Finland. Enligt regeringens språkberättelse har användningen av svenska som rättegångsspråk minskat betydligt, och endast 1,4 procent av brottmålen i tingsrätterna behandlades på svenska år 2021, trots att över fem procent av befolkningen är svenskspråkig. Utredningar visar dessutom på brister i tillgången till svenskspråkig service samt att en del människor byter språk till finska i rättsprocesser trots att deras språkkunskaper inte är tillräckliga.
Socialdemokratiska riksdagsledamöterna Anette Karlsson och Johan Kvarnström lämnade onsdagen den 20 maj in ett skriftligt spörsmål till regeringen om tryggandet av svenskspråkig service inom rättsväsendet, polisen och räddningsväsendet.
Enligt riksdagsledamöterna handlar det inte om enskilda problem utan om en utveckling som syns inom hela myndighetsfältet.
– Det är allvarligt om människor i praktiken tvingas avstå från rätten att använda sitt modersmål i rättsprocesser eftersom service inte finns att tillgå. De språkliga rättigheterna måste förverkligas också i praktiken, inte bara i teorin, säger Anette Karlsson.
I det skriftliga spörsmålet lyfts också personalbristen inom polisen och räddningsväsendet samt bristerna i den svenskspråkiga utbildningen fram. Enligt riksdagsledamöterna är det särskilt oroande att språket i myndighetsprocessen i praktiken kan avgöras av om den tjänsteman som är på plats kan svenska.
– Om en brottsprocess från början inleds på fel språk kan det få konsekvenser under hela processen. Alla måste ha möjlighet att använda sitt eget språk när det handlar om rättsskydd eller trygghet, säger Johan Kvarnström.
Karlsson och Kvarnström påminner om att problemen inte begränsar sig till domstolarna.
– Bristen på svenskspråkig personal syns också inom polisen, nödcentralerna och räddningsväsendet. Situationen är särskilt utmanande i tvåspråkiga områden där servicen borde fungera genuint på båda nationalspråken, konstaterar Karlsson och Kvarnström.
I det skriftliga spörsmålet frågar man bland annat hur regeringen tänker stärka utbildnings- och rekryteringsvägarna för svenskspråkig personal samt trygga en långsiktig finansiering av den svenskspråkiga räddningsutbildningen i Helsingfors. Dessutom lyfts de negativa konsekvenserna av tingsrättsreformen för den svenskspråkiga servicen i Östra Nyland fram.
Det handlar också om trovärdigheten i Finlands tvåspråkighet.
– I Finland är de språkliga rättigheterna grundläggande rättigheter. Därför kan deras förverkligande inte bero på var i landet en människa bor eller om det råkar finnas svenskkunnig personal på plats, säger Karlsson och Kvarnström.
Riksdagen behandlar torsdagen den 21 maj regeringens berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen och hur de språkliga rättigheterna förverkligas i Finland.
