Interpellation om hur vanliga finländare ska klara sig med de stigande kostnaderna i vardagen

Finländarnas vardag prövas av stigande kostnader för bränsle, el, boende, mat och hälso- och sjukvård. De nödvändiga utgifterna tar en stor del av många hushålls inkomster. Samtidigt är arbetslösheten rekordhög och regeringens nedskärningar i den sociala tryggheten har försämrat många människors möjligheter att klara av de dagliga utgifterna. Regeringen har i sitt regeringsprogram satt som mål att höja finländarnas levnadsstandard. I stället har dess åtgärder varit splittrade och helt otillräckliga i förhållande till behovet. Samtidigt har det funnits pengar för en ineffektiv sänkning av samfundsskatten.

Prisstegringen beror inte enbart på regeringen. Men det är regeringen som svarar för hur dess beslut påverkar kostnaderna i vardagen och vilka som får hjälp. Att löntagarnas köpkraft gradvis har förbättrats är inte heller regeringens förtjänst, utan utvecklingen har också påverkats av de löneförhöjningar som avtalats på arbetsmarknaden. Den förbättrade köpkraften berör inte alla finländare på samma sätt. Situationen är särskilt svår för många låginkomsttagare, arbetslösa och personer vars nödvändiga utgifter är stora i förhållande till inkomsterna.

De stigande bränslepriserna märks i kostnaderna för arbetsresor, inom jordbruk och transporter och indirekt också i priserna på livsmedel och andra produkter. På många håll i landet måste man ha egen bil för att kunna ta sig till arbetet och röra sig i vardagen. Regeringens bränslepaket på 60 miljoner euro har blygsamma effekter. Finansministeriet uppskattar att endast en liten del av de skattskyldiga gynnas av en höjning av maximibeloppet för resekostnadsavdraget, vilket innebär att en stor del av bilisterna utesluts. Dessutom finansierar regeringen sitt paket delvis genom att minska de finansiella resurserna för basunderhållet av transportinfrastrukturen.

Samtidigt har regeringen i offentligheten tvistat om nivån på distributionsskyldigheten. Regeringen beslutade att öka flexibiliteten när det gäller att fullgöra skyldigheten utan att ändra dess nivå, men beslutet har kritiserats också inom regeringspartierna. Medborgarna och företagen har rätt att få veta vilken linje regeringen har gått in för och om regeringen tänker ändra sin linje.

Fluktuationer i elpriset ökar osäkerheten särskilt i hem med elvärme. Även om elen väntas räcka till under normala förhållanden i vinter, kan kalla perioder med svaga vindar kraftigt höja priserna på börsel. Samtidigt ökar datacentralernas växande elförbrukning och annan storskalig elförbrukning behovet av ny elproduktion och väderoberoende kapacitet. Regeringen måste kunna visa hur den garanterar ett skäligt pris på och tillräcklig tillgång till ren el också under de kommande åren.

Att vara sjuk blir också allt dyrare för många. Regeringen har höjt klientavgifterna inom hälso- och sjukvården och föreslår nya höjningar 2027 bland annat av hvc-, poliklinik- och tandvårdsavgifterna samt nya avgifter. Samtidigt har den lagstadgade längsta väntetiden för icke-brådskande primärvård förlängts från två veckor till tre månader. När det är svårt att få vård och avgifterna stiger finns det en risk för att människor väntar med eller helt och hållet låter bli att söka vård.

Boendeutgifterna och arbetslösheten ökar osäkerheten i många hushåll. Regeringen har skurit ner utkomstskyddet och stödet för produktion av bostäder till skäligt pris, vilket hotar försämra tillgången till överkomliga bostäder. Det uppstår inga arbetstillfällen genom att skära ned på förmånerna. Slopandet av de skyddade beloppen inom utkomstskyddet för arbetslösa har försämrat möjligheterna att förbättra försörjningen genom kortvariga jobb och deltidsarbete. Regeringen behöver lägga fram ett trovärdigt paket och inte bara separata beslut med enskilda utgiftsposter.

På grundval av det ovanstående och med hänvisning till 43 § i Finlands grundlag framställer vi följande interpellation till den behöriga ministern:

Hur avser regeringen att underlätta situationen för människor i olika delar av Finland som kämpar med de ökade resekostnaderna, när det bränslepaket som regeringen kom överens om i oktober inte lyckas med detta?

Vilka åtgärder tänker regeringen vidta för att trygga en tillräcklig tillgång till ren el till skäligt pris i alla situationer när elförbrukningen ökar?

Hur tänker regeringen säkerställa att stigande klientavgifter inom hälso- och sjukvården eller långa vårdköer inte hindrar människor från att få den vård och behandling de behöver i tid?

Vad avser regeringen att göra för att de ökade kostnaderna för boende och andra nödvändiga utgifter samt den höga arbetslösheten inte ska förvärra försörjningsproblemen?

Hur tänker regeringen göra för att mottagandet av deltidsarbete och kortvarigt arbete ska förbättra försörjningen och alltid vara lönsamt?