SDP:s åtgärdspaket för att få fart på produktiviteten

SDP:s åtgärdspaket för att få fart på produktiviteten inom både den offentliga och privata sektorn

De största hindren för Finlands ekonomiska tillväxt är det svaga förtroendet på hemmamarknaden samt osäkerheten i det internationella läget. På längre sikt är dock vår största utmaning den svaga produktivitetsutvecklingen. Även om produktivitetsutvecklingen i första hand beror på företagen kan också det offentliga göra mycket för att möjliggöra och påskynda produktivitetstillväxten.

I Finland har företagens produktivitetsutveckling varit svagare än i viktiga jämförelseländer. Vi har halkat efter särskilt inom de kunskapsintensiva branscher som haft den starkaste produktivitetstillväxten. Vi har visserligen företag på dessa områden som lyckats utmärkt, men tyvärr är de alltför få. Samtidigt skapar det offentliga ekonomiska läget tryck på att förbättra produktiviteten även inom den offentliga sektorn.

För att skapa hållbar ekonomisk tillväxt och balansera de offentliga finanserna måste produktivitetsutmaningen lösas. Därför föreslår SDP åtta åtgärdshelheter för att påskynda produktivitetstillväxten i både offentlig och privat sektor.

 

Ändra företagsbeskattningen för att stödja produktivitetstillväxt

Regeringen Orpos beslut att sänka samfundsskatten med två procentenheter är ansvarslöst för statsfinanserna och har endast marginella effekter på tillväxten. I stället för att sänka den allmänna samfundsskatten är det ekonomiskt mer förnuftigt att förbättra företagens incitament att ta i bruk innovationer och investera i den gröna omställningen. SDP föreslår att avdragsmöjligheten för företagens forsknings- och utvecklingsverksamhet reformeras så att även innovationsverksamhet omfattas av avdraget. Dessutom bör skatteavdraget för gröna investeringar utvidgas genom att förlänga giltighetstiden och sänka den nedre gränsen för investeringar som berättigar till avdraget. Ett bredare införande av innovationer och snabbare investeringar skulle ge ett betydande lyft åt produktiviteten. Också beskattningen av dividender, som bromsar produktivitetsutvecklingen i onoterade bolag, måste reformeras i enlighet med experternas rekommendationer.

 

Öka den inhemska tillväxtfinansieringen avsevärt

Många av världens snabbast växande företag är start-up-bolag som fått riskkapitalfinansiering. Ur tillväxtföretagens perspektiv finns det i Finland gott om riskkapital för företag i tidiga skeden. Skalningsfasen kräver däremot stora kapitalbelopp, som inget finländskt investeringsbolag i dag kan erbjuda. Finland behöver ett miljardkliv i inhemsk tillväxtfinansiering. SDP föreslår att staten årligen fram till 2030 placerar 200 miljoner euro via finländska industrifonden i privata tillväxtfonder. Placeringarna kan genomföras genom att omvandla statens finansiella placeringar i börsbolag till fondplaceringar i onoterade bolag. Genom dessa fonder kan även inhemska institutionella aktörer lättare investera i företag i skalningsfasen med tillräcklig diversifiering.

 

Genomför en bred höjning av kompetensnivån i arbetslivet

För att öka produktiviteten krävs en bred höjning av kompetensnivån i arbetslivet, både inom den offentliga och privata sektorn. SDP föreslår att ett nytt vuxenutbildningsstöd skapas för att höja arbetstagarnas kompetens under arbetskarriären. Samtidigt bör incitamenten för företagen att utveckla personalens kompetens förbättras, så att mängden arbetsgivarfinansierad utbildning i Finland når jämförbara länders nivå. Detta kan främjas genom att skapa skatteincitament för satsningar på personalutbildning och till exempel läroavtalsutbildning. Forskning visar att arbetskraftens produktivitetstillväxt är högre i företag som systematiskt satsar på utbildning och inför nya teknologier. Vi behöver också mer aktiva åtgärder för att locka internationella toppkompetenser till Finland. Utbildningsresurserna måste ses över som en helhet på alla utbildningsnivåer, så att målet om att höja Finlands utbildningsnivå till jämförbara länders nivå uppnås.

 

Skapa incitament för deltidsarbete i stället för arbetslöshet

Regeringen Orpos beslut att montera ned incitamenten för deltidsarbete har inte gynnat ekonomin och sysselsättningen. Det är ekonomiskt och mänskligt mer förnuftigt att möjliggöra deltidsarbete eller arbete med partiell sjukdagpenning än arbetslöshet. På så sätt underlättas övergången till heltidsarbete och annan arbetskraft frigörs till uppgifter med högre produktivitet. SDP föreslår nya skyddade belopp i bostadsbidraget och arbetslöshetsskyddet, där nivån anpassas till sysselsättningsläget.

Återgången till arbete efter sjukdom och rehabilitering bör också påskyndas genom att utnyttja partiell sjukdagpenning och genom att införa skyldigheter och incitament för återgång till arbetet. Det är också viktigt att minska de unga vuxnas frånvaro från arbetslivet genom att hitta fungerande modeller som stärker deras arbetslivsfärdigheter och ork i arbetet.

 

Säkerställa verklig konkurrens på marknaderna

Verklig konkurrens ökar produktiviteten och gynnar konsumenterna. Finlands utmaning är att vi är en liten marknad, och därför uppstår inte ökad konkurrens av sig själv. SDP föreslår flera åtgärder för att öka konkurrensen. Konkurrens- och konsumentverkets befogenheter och övervakningsresurser måste stärkas, särskilt för att ingripa mot missbruk av marknadsdominans och konkurrensbegränsningar. Tröskeln för att övervaka företagsförvärv bör sänkas till nordisk nivå för att motverka marknadskoncentration. Offentliga upphandlingsorganisationer bör genomföra upphandlingar så att flera aktörer får en verklig chans att delta. Konkurrensen och mångfalden av utbud kan ökas genom att till exempel dela upp upphandlingar i delar, öka marknadsdialogen, förenkla upphandlingskriterierna och underlätta deltagande i grupperingar. Orpos regerings huvudsakliga metod för att öka konkurrensen är en reform av upphandlingslagen, men med de föreslagna åtgärderna leder reformen bara till ökad administrativ börda och miljardkostnader för skattebetalarna.

 

Påskynda användningen av ny teknik i kommuner och välfärdsområden

Att utnyttja artificiell intelligens, digitalisering och nya tekniska lösningar i den offentliga serviceproduktionen har enorm potential. Med nya lösningar kan man erbjuda bättre och effektivare offentliga tjänster samt frigöra personalens arbetstid till mer individuella och relevanta uppgifter ur användarens perspektiv. I dagsläget är användningen av ny teknik ofta för lösryckt från verksamhetsutvecklingen. SDP föreslår att incitament skapas, lagstiftningshinder tas bort och att kommuner och välfärdsområden styrs i att ta i bruk nya lösningar.

För att sprida bästa praxis bör ett öppet system skapas och datalager öppnas för företag för att utveckla nya innovationer. Offentliga sektorn bör också införa mer motiverande sätt att belöna personalen för att utveckla och införa nya lösningar. Kostnadsbesparingar som uppstår genom nya lösningar bör inte i förväg räknas in i statsbudgeten.

 

Genomför projekten Prioritera Digitalt och Företagets digitala ekonomi i statsförvaltningen

En bredare användning av artificiell intelligens och realtidsutnyttjande av registerdata inom statsförvaltningen har enligt forskning en enorm produktivitetspotential. För att nå denna potential måste samspelet mellan företag och myndigheter påskyndas betydligt. Genom projektet Företagets digitala ekonomi, som startade under förra valperioden, förbereds nu ett centraliserat informationssystem där företagens ekonomiska uppgifter rör sig mellan olika aktörer enligt gemensamma standarder och i strukturerad form. Prioritera Digitalt-projektet syftar till att Finland stegvis ska övergå till digitala tjänster som förstahandskanal för myndighetsärenden. SDP föreslår att åtgärderna för digital ekonomi i företag och digitalisering av tjänster snabbas på. Målet bör vara att åtgärderna konkretiseras före decenniets slut. Det handlar till exempel om att digitalisera och förenkla tillståndsprocesser, öka automatiseringen i handelsregistret, Statistikcentralen och Skatteförvaltningen, samt skapa förutsättningar för en realtidsdatadriven ekonomi. Detta minskar företagens skyldigheter och rapporteringsrutiner avsevärt och begränsar den snedvridande effekten av den grå ekonomin till ett minimum.

 

Använda statens och städernas samarbete för att öka produktiviteten

Enligt Finanspolitiska rådets bedömning möjliggör högre produktivitet i Helsingfors pendlingsområde högre löner i regionen. Samma slutsats har dragits i internationella studier om växande stadsregioners produktivitet. Växande städer med ett mångsidigt näringsliv och som satsar på företagskluster kring universitet och forskningsinstitut utmärker sig som högproduktiva områden. SDP föreslår att statens och städernas samarbete används för att öka Finlands produktivitet. De nuvarande avtalen om markanvändning, boende och trafik (MBT-avtal) mellan staten och stadsregionerna bör reformeras till produktivitetsavtal genom att inkludera mål och åtgärder för att öka produktiviteten. Utöver målen för boende, samhällsstruktur och trafik ska avtalen framöver också innehålla ett mål för tillväxt och produktivitet i stadsregionen, som statens åtgärder ska stödja. Ökad produktivitet i stadsregionerna har en enorm betydelse för hela nationalekonomin, eftersom över hälften av Finlands befolkning redan bor i de stadsregioner som omfattas av nuvarande MBT-avtal.